Ordförande har ordet |
|
“Det var inte bättre
förr” konstaterade Torsten Tuvemo,
professor emeritus i pediatrik och högtidsföreläsare
på
Medicinska Riksstämman 2009. Tack för
den eleganta
exposén över pediatrikens utveckling
de senaste 40 åren! På
sextiotalet skulle vi vänta och se om det
prematurfödda barnet
var vitalt innan insatser startade. Respiratorbehandling
sprängde prematurföddas lungor. Sedan
kom CPAP-behandlingen
som en räddande ängel. Död och
skador av
mässling, HIB och herpes har minskat drastiskt.
Framgångarna inom onkologin är väl
kända. Omvårdnaden
har utvecklats. Barn tillhörde sjukhuset
och föräldrarna var
utestängda från vården, nu är
de önskade och nödvändiga.
En betydande framgångsfaktor för diabetesvården
var det
första vårdprogrammet 1982 med rekommendationer
om
diabetesteam och sedan införandet av kvalitetsregister.
Vad
har möjliggjort utvecklingen? Den kliniska
forskningen
framhöll Torsten Tuvemo. “Klinisk
forskning som finns där
patienten finns. Då når kunskapen
snabbare patienter och
vård.” Därför måste
vi vända trenden att klinisk forskning
minskar. Ett sätt är avtal om forskning
mellan läns- och universitetssjukhus,
som Västerås och Uppsala har.
Det var med mycket stor glädje vi konstaterade att vi aldrig tidigare haft så många postrar anmälda till Riksstämman. Låt oss tolka det som ett första tecken att intresset för klinisk forskning ökar. Kvalitén var hög på de 39 postrarna varför det blev svårt för priskommittén att välja ut de sex bästa. Postertävlingen vanns av Ola Andersson i Halmstad. Efter en klinisk iakttagelse att nyfödda rutinmässigt avnavlades sent gjorde han en undersökning, som visade att sen avnavling minskade risken för neonatal anemi utan att barnen fick ökad risk för gulsot eller andningspåverkan. Idag finns nationella kvalitetsregister för barncancer, diabetes, celiaki, neonatalvård, tillväxthormonbehandling och obesitas. Flera är på gång. Det berättade man om i symposiet om “Kvalitet i hälso- och sjukvården” med Boel Andersson-Gäre som moderator. En expertgrupp för kvalitetsregister arbetar med att ta fram en nationell webbaserad plattform för olika barnregister. Dit skall man kunna länka gemensamma data t.ex. om tillväxt, funktionsmått, laboratorieresultat och livskvalitet för att undvika dubbelarbete. Gruppen strävar mot att resultaten skall bli tillgängliga för allmänhet och sjukvård och vara integrerade med journalsystemen. “Vad skulle vi vilja ha ut av ett kvalitetsregister?” frågade Per Lewander från Norrköping, medlem i expertgruppen. “I mötet med varje patient skall det finnas en skärmbild där vårdpersonal och patient/förälder kan lägga in eller ta fram data.” Regelbundna sammanställningar kan sedan ge underlag för bedömning av kvalitet och för forskning. För vems skull och på vems bekostnad tillåter Sveriges Television (SVT) att ett barn i kris för en miljonpublik förtvivlat blottar sina känslor om hur rädd han är för sin pappa och att sedan en legitimerad psykoterapeut utan att ha träffat pojken inför föräldrar och TV-publik dömer pojken att bli kriminell eller deprimerad om inte föräldrarna ä ndrar sig? Barnombudsmannen och många andra inklusive BLF reagerade på SVT’s program “Ett fall för Louise” där en nioårig pojke och hans familj blev offer. Programserien borde ha stoppats men SVT väljer att fortsätta. BLF menar att mediaexponering av barn måste omgärdas med tydliga etiska regler. De saknas idag. Det nybildade etik- och barnrättsutskottet har många frågor att arbete med. Omskärelse av gossar är en, en annan är barns rätt till mycket dyrbara läkemedel. Behöver vi fråga oss om vi som barnläkare
skall vara
barns talesmän? Nej. Jag tycker att vi måste
delta i debatten
och föra fram barns behov och barns rätt
utifrån den
barnmedicinska kunskap vi har. För att hålla
frågan vid liv
planerar vi att under Barnveckan ha en stående
punkt där
vi kan diskutera på vilket sätt vi
som enskilda barnläkare
och som förening kan verka för utsatta
barn och vara barns
talesmän. Det nya året innebär
nya utmaningar. God
Fortsättning önskar jag alla!
|